Impulse. DIG Jazz om ett 50-årsjubilerande skivmärke.

Startsida med
jazznyheter


Övriga sidor;

DIG Jazz!
Aktuella evenemang

(festivaler, turnéer mm)

Klubbjazz
Mälarkalender
Aktuellt
Nytt om band
Diggat på CD
Diggat på DVD
Jazznytt i tryck
Jazz i bild
Jazzporträtt
Jazzens prisvinnare
Klassiska skivomslag
Länkar




Klassiska

skivomslag

DIG Jazz presenterar

jazzomslag man

minns eller missat!.


Lars Gullin Special

DIG Jazz presenterar 93

skivomslag med Lars Gullin.

Impulse

-legendariskt skivmärke fyller 50 år

Det 50 år sen det allra första Impulse-albumet damp ner hos skivhandlarna och det till alla jazzälskares stora glädje. Vi hade förstås redan tidigare några renodlade jazzetiketter att fröjdas åt: Blue Note, Prestige, Savoy och Verve till exempel. Men det var något alldeles speciellt med Impulse. Inte nog med att plattorna lät lite annorlunda - till och med konvoluten såg annorlunda ut. Den som designade dem, åtminstone i början, hette Fran Attaway och de allra flesta gick i orange, svart och vitt. Och så hade man en originell logga med ett ”i” och ett utropstecken, inuti en vit cirkel. Snitsigt!

 

Mannen som startade Impulse var en trumpetare vid namn Creed Taylor. Han var tidigare anställd på ett annat skivbolag, Bethlehem, men värvades i slutet av 50-talet av ABC-Paramount-koncernen, där Impulse kom att ingå. Till sin allra första produktion på sitt nya bolag kallade Taylor in de bägge trombonisterna Kai Winding och J.J. Johnson, och att albumet, när det gavs ut, 1961 döptes till ”The Great Kai & J.J.” var förstås inte särskilt överraskande. Platta nummer två, som kom strax efteråt och blev en jättesuccé, hette ”Genius + Soul = Jazz”. På den var Ray Charles huvudperson. Han backades upp av folk ur Count Basies orkester, och för de fina arrangemangen svarade två verkliga storfräsare, Ralph Burns och Quincy Jones. En annan höjdare från Impulses allra första år var Oliver Nelsons ”The Blues and The Abstract Truth”, där bland andra Freddie Hubbard, Eric Dolphy och Bill Evans visade upp sig i helfigur.

 

Redan på sommaren 1961 lämnade Creed Taylor Impulse och begav sig till Verve. Han efterträddes av Bob Thiele, som närmast kom från Decca. Bob hade bland annat producerat plattor med sin hustru, Theresa Brewer - hon med miljonsäljaren ”Music, Music, Music”. Han var egentligen ingen jazzkille, men han var läraktig. Dessutom lyckades han locka till sig tenorsaxofonisten John Coltrane! Med honom gjorde han sin allra första Impulse-inspelning i november 1961, vilket resulterade i ”Coltrane Live at The Village Vanguard”. Klok som han var, Bob alltså, lät han också Coltrane ”sköta sig själv”. Han lade sig alltså inte särskilt mycket i vad John gjorde, vilket i efterhand visade sig vara smått genialt. Han producerade också, några år senare, bland annat klassikern ”A Love Supreme”, som av många betraktas som ett av jazzhistoriens bästa och mest angelägna album. Innan 60-talet var över hade det sålts i över en halv miljon exemplar!

 

I mitten av 70-talet ”dog” Impulse mer eller mindre efter att först ha sålts till MCA, sedan GRP och slutligen Verve. Men Verve har i alla fall dammat av en del och sett till att det åter är tillgängligt. Det tackar vi för. Och grattis till de 50 åren, Impulse!

Jan Olsson

Artikeln publicerades först i Skånska Dagbladet 

 

  

Klassiska Skivomslag

John Coltrane

119 olika vinylomslag


Startsidan med nyheter Aktuellt Diggat på skiva Jazz i tryck Jazzporträtt Jazzhistorik Klassiska skivomslag Länkar
DIG Jazz. På nätet-hela tiden!