AKTUELLA EVENEMANG KLUBBJAZZ SKIVNYHETER BÖCKER PRISVINNARE KLASSISKA SKIVOMSLAG LÄNKARJazzens Museum, Strömsholm:
som blev verklighet!
Drag kring konsertverksamheten, med mellan 40-45 årliga sommarevenemang, men trögare att öka publikintresset i museet. Så kan Rolf Carvenius kort sammanfatta de första åren med Jazzens Museum i Strömsholm,
(Artikeln från 2003, fyra år efter Jazzens Museums start 1999.)
Klarinettisten och jazzentusiasten Rolf Carvenius möttes av många tvivlare när han i mitten på 90-talet började lansera sin idé att öppna landets första jazzmuseum.
När Rolf Carvenius en varm sommardag 1999 invigde sitt Jazzens Museum i Strömsholm hade han visserligen bevisat att den omöjliga idén gått att genomföra. Men de flesta tveksamma ändrade nog bara inställning från ”Det går aldrig” till ”Det här blir inte långlivat.”
Publikrekord på över 500
Men i mitten av maj 2004 drar Rolf igång den sjätte sommarsäsongen på Jazzens Museum. Sedan starten har där genomförts omkring 250 utomhuskonserter med årligt ökade publiksiffror. Sommaren 2003 blev den bästa hittills med en genomsnitt för de 60 konserterna på 150 personer. Publikrekordet för enstaka konserter överträffades flera gånger och ligger nu på över 500 besökande och fler kan heller inte få plats.
Jazzens Museum består alltså av två verksamhetsgrenar. Ursprunget och grunden är själva museet, som drivs av Stiftelsen Jazzens Museum i Strömsholm. Den delen omfattar en utställningsyta på 500 kvadratmeter fördelat på 12 olika rum och entrén med Charlies Boogie Bar och cirka 50 sittplatser. I sammanhängande Royal Garden Café & Restaurant har sedan Rolf Carvenius under sommarmånaderna en omfattande konsert- och restaurangverksamhet. Köket ligger inne i museet, utomhusscen och restaurangutrymmen har fasta överbyggnader medan de rena lyssnarplatserna täcks av ett stort tälttak.
Hittills är det sommarkonserterna som väckt störst uppmärksamhet och också lockat mest publik.
-Vi har betydligt svårare att nå ut med museets utställningar, erkänner Rolf Carvenius. Därför var det så glädjande att SVT i 80-årsdokumentären om Alice Babs ägnade så stort utrymme år hennes vandring genom museet.
Swing it Alice!
Museet har från starten haft en fast utställning, som sedan varje år förstärks med en eller flera temautställningar. Förra året var det just Alice Babs som hyllades med Swing it Alice!, som också blev titeln på TV-dokumentären som sändes i samband med hennes 80-årsdag i januari. I ett särskilt rum hade samlats bilder, affischer, scenklänning och annat som anknöt till hennes långa karriär. Efter uppm
ärksamheten i samband med besöket förra sommaren och uppföljningen i TV kommer det numera signerade Babsrummet att finnas kvar även detta år. Alice, dottern Titti och gitarristen Ehrling Eliasson återkommer dessutom för två konserter i sommar.
Men därutöver blir det även några ytterligare mindre temautställningar.
-Vi har hittills passat på att speciellt uppmärksamma jazzens 100-åringar, senast var det Bix Beiderbecke som ägnades extra utrymme. 2004 är till och med tillgången extra stor, bland annat skulle Count Basie, Coleman Hawkins, Glenn Miller och Fats Waller ha fyllt 100 i år, berättar Rolf Carvenius. Dessutom har vi ju i möjlighet att fira våra egna, och dessutom högst aktiva, jazzlegendarer. Förutom Alice fyller även Arne Domnérus och Putte Wickman 80 i år. Samtliga är förresten inbokade för konserter i sommar, liksom Charlie Norman och Hasse Kahn som båda klarat av sina 80-årsdagar.
Satchmo 100-årshyllades
Den största utställningssatsningen hittills gjordes 2001 då Louis Armstrong 100-årshyllades. Bland annat lyckades man från Louis Armstrong House and Archives låna in en av de fem Satchmo-trumpeter som finns bevarade, en Selmer från 1961 som han hade även några år senare när han spelade in Hello Dolly. Utställningen speglade framför allt Armstrongs åtta Sverigebesök.
-Totalt kostade det projektet en bit över 100 000 kronor i form av transporter, försäkringar, specialbyggd transportlåda mm. Numera är trumpeten returnerad men en hel del av det övriga materialet har vi kvar.
-Förhoppningsvis kommer vi att få igång ett bra samarbete med Louis Armstrong House Museum, som öppnades15 oktober i New York. Björn Bärnheim representerade oss vid invigningen och överlämnade en minnesgåva och de kontakterna skall vi förstås ta vara på.
Allt tillgängligt på data
Björn Bärnheim är något av Jazzens Museums ”ordningsman”. Han är vice ordförande i stiftelsen och stödgruppen Jazzmuseets Vänner, som idag har cirka 250 betalande medlemmar . Det är också Björn som ofta tar fram bakgrundsmaterial till de olika temautställningarna. Ett exempel är den kring New Orleansklarinettisten George Lewis, vars 100-årsjubileum följdes upp med en temautställning år 2000. Ett projekt som passade Björn speciellt bra eftersom han även sammanställt och givit ut den 100-sidiga diskografin George Lewis on CD.
Men hans stora, och mera osynliga, arbete är det självpåtagna ansvaret för dataregistreringen av museets alla föremål
-Det jobbet pågår hela tiden, berättar Björn. Totalt har vi idag kompletta registerkort på drygt 2000 artiklar. I ett särskilt dataprogram registreras varifrån vi fått föremålet, när vi fått det, om det är donation, gåva , lån och i vilket av museets rum det visas mm. Vi ligger också kvar med korten på lånade och återlämnande saker, vilket vi kan ha fortsatt nytta av. På ett generöst utrymme för kompletterande text samlas övrig, värdefull information om föremålen.
-Sedan går det förstås att frisöka på alla tänkbara sätt. Söker man på Louis Armstrong får man fram allt som finns samlat om honom i form av bilder, affischer, skivor, böcker och prylar. Ja, man får till och med fram en lista på de artiklar som finns i de tidningar som donerats, framför allt då Orkester Journalen, Estrad, Down Beat, Jazz Journal, Jazz Monthly och Jefferson.
-Stora delar av innehållet i vår databas ligger ute som smakprov på vår hemsida www.jazzmuseum.se och där man då på samma sätt kan frisöka.
Vi hoppas förstås att den här databanken också skall inspirera jazzfolk som är ute och letar på nätet att göra ett personligt museibesök.
250 Jazzmuseets Vänner
Publiksiffrorna för konserterna har stigit för varje år. Däremot har inte besöksfrekvensen till museet visat på samma positiva utveckling.
-Vi har inte riktigt funnit formerna för att marknadsföra själva museet, erkänner både Björn och Rolf. Det är lättare att nå ut med att populära och välkända musiker och sångare framträder än att beskriva innehållet i ett museum.. Läget här i Strömsholm innebär heller inga naturliga impulsbesök. Det är ett utflyktsmål som måste planeras.
-Men framför allt saknar vi ekonomiska resurser att marknadsföra museet, påpekar Rolf. De pengar vi får in till museistiftelsen, utöver entréavgifterna (60 kronor/person), kommer från stödgruppen Jazzmuseets Vänner. Den har idag cirka 250 medlemmar och medlemsavgiften är 200 kronor. Ja, förra årets fick vi faktiskt också ett privat bidrag på 10 000 från en anonym jazzvän!
- Ett gott ekonomiskt tillskott senaste åren har också varit en samlings-cd som Gazell producerat för Jazzens Museum.. Vi säljer den för 100 kronor, varav 50 går till vår verksamhet. Hittills har upp mot 1500 exemplar sålts under konserterna.
-Men de här pengarna ska också täcka upp för personal under våra öppettider och de fasta kostnaderna. Så totalt räcker det inte långt om vill göra rejäla marknadsföringsinsatser som syns. Vi behöver bland annat ta fram en innehållsrik och säljande broschyr, som kunde finnas framme på strategiska platser ute i landet, exempelvis turistbyråer och andra museer.
-Men även om besöksantalet totalt inte ökat i önskad omfattning stannar alltfler turistbussar till med olika grupper. Det är också jazzklubbar ute i landet som gör gemensamma utflykter hit och vi har även en hel del beställningar från företag och organisationer som vill ha en visning i samband me
d en personalträff. I entrédelen till museet finns plats för ungefär 50 personer där man då efter en kort presentation av museet och en samlad visning serveras kaffe, smörgås, middag eller vad man nu önskar. Ibland vill man till och med höra mig spela klarinett!
Rolf institution på Nalen
Till den sistnämna kommentaren bör tilläggas att Rolf Carvenius innan satsningen på museet har en lång jazzkarriär, som sträcker sig tillbaka till Stockholms skoldansband i slutet på 50-talet. I början av 60-talet var han också något av institution på Nalen, där han med sin kvartett varje söndag inledde de populära matinéerna. Den fortsatta musikkarriären har rymt det mesta från folkparksturné med Agnetha Fältskog till stand-up-klarinettist i landets stora livsmedelsbutiker. Det var också under de sistnämnda åren Rolf insåg behovet av att starta en jazzmuseum.
-Jag mötte en publik som aldrig skulle komma på tanken på att frivilligt gå och lyssna på jazz. Men uppenbart tyckte det var kul. Men framför allt fick jag klart för mig att dagens ungdomar aldrig ens hört talas om jazzens största personligheter. Så jag blev alltmer fixerad på tanken att starta ett jazzmuseum.
Efter att 1995 ha hittat och från Hallstahammar kommun fått köpa ett lämpligt hus i Strömsholm, ett nedlagt behandlingshem, startade jakten på pengar för att rusta upp och anpassa det till museiverksamhet. Resultatet blev till slut att Arbetsförmedlingen stöttade med arbetsbidrag, Länsstyrelsen med 400 000 kronor och Sparbankstiftelsen Kulturfond med 250 000 kronor. Men det som definitivt möjliggjorde projektet var ett EU-bidrag på 910 000 kronor.
Blandade besöksgrupper
Nu har alltså Jazzens Museum funnits i fem år och lockar, inklusive sommarens konsertverksamhet, mer än 10 000 besökande per år. Men har man då nått ut till några andra än de redan frälsta?
-Ja, men inte i den utsträckning vi hoppats på. Vi har bland annat försökt närma oss lärare på musikskolor och gymnasier och erbjudit gratis visningar, men tyvärr inte fått någon respons. I de närliggande ”storstäderna” Västerås och Eskilstuna, där vi hämtar huvuddelen av konsertpubliken, finns också ett stort och brett musikliv där det borde finnas ett underlag för nya besökare.
-Men det roliga är när det kommer åldersmässigt blandade grupper från olika arbetsplatser och organisationer, där man direkt konstaterar att många aldrig någonsin haft kontakt med jazzmusik. Men när de gått härifrån efter introduktion, visning och lite musik så ser och hör man att det väckts ett intresse.
Vilka är då de fortsatta planerna för Jazzens Museum?
-Konsertverksamheten tycker vi har hittat en bra form. Publiksiffrorna har stigit för varje år och även artisterna verkat att trivas och kommer gärna tillbaka. Varje år har vi också breddat det inledningsvis det mycket tradjazz –och swingdominerade utbudet. Kommande sommar gör exempelvis Jonas Kullhammar debut här med sin kvartett.
-Det är också är roligt att så många grupper tar vara på tillfället att spela in musiken från konserten. Lars Johansson i Morgongåva är flitigt gäst med sin inspelningsutrustning och ett färskt resultat är en cd med Hasse Sporre Swing Quartet och trumpetaren Bob Barnard.
-Vi drar dock ner utbudet något i sommar, förutom måndagar blir även de flesta tisdagarna spellediga. Men vi kommer ändå att bjuda på drygt 50 konserter från mitten av maj till slutet av augusti och borde väl därmed var sommarens klart störste musikarrangör?
-När det gäller själva museet är det ett klart behov att öka utställningsytan. Vi är idag för trångbodda och får inte plats med allt vi önskar visa upp. Framför allt i år när det finns så tacksamma möjligheter till temautställningar skulle vi behöva mer yta. Och möjligheten finns faktiskt inom väggarna, hela övervåningen är outnyttjad. Men tyvärr saknas den miljon som krävs för att få den inredd så att den fungerar. Med den ytan kunde vi dessutom i själva utställningsmijön arrangera fler och större konserter under årets resterande nio månader. Vilket skulle innebära många positiva fördelar.
Narrenprisvinnare
Pengar saknas alltså, ingen ovanlig situation för jazzens många olika arbetare. Och även om Rolf Carvenius inte tycker sig få det lokala stöd för verksamheten han förtjänar kan han glädjas över positiv extern uppmärksamhet. I konkurrens med bland andra Bert Karlsson tilldelades han exempelvis nyligen Svenska EventAkademins Narrenpris med följande motivering: ”Rolf Carvenius har på ett alldeles utomordentligt sätt visat prov på skicklighet, ambition och uthållighet när han med sitt Jazzens Museum i Strömsholm lyckats med att under flera år skapa en stor efterfrågan med jazzen som förtecken.”
Text och fotoGunnar Holmberg
( Artikeln publicerad i årsboken Svensk Jazz 2003/2004)
Rolf Carvenius informerar en grupp jazzintresserade i Charlie´s Boogie Bar.
Jazzens Museum:
Drivs vidare
i ny regim 2014
Martin Johnsson (tv)
och Rolf Carvenius
Hösten 2013 och effter 15 säsonger tackade Rolf Carvenius för sig på Jazzens Museum, som han startade 1999. Men det blir en fortsättning för såväl museum som sommarkonserterna på Royal Garden Café & Restaurant och den som tar över verksamheten i Strömsholm är Martin Johnsson, Stockholm. Han är uppväxt i underhållningsbranschen, som kuriosa kan nämnas att hans pappa var TV-profilen Torbjörn Johnsson, känd bl a som polisen i populära barnprogrammet Småstad.
Martin Johnsson har framför allt jobbat son artistmanager, tidigare för bl a Putte Wickman, Viktoria Tolstoy och Jan Lundgren och numera för munspelaren Filip Jers och sångerskan Hannah Svensson.
- Jag kommer att köra vidare i Rolfs anda och fortsatt bjuda på svensk underhållning när den är som bäst, berättade Martin Johnsson vid onsdagens (15/1) presskonferens på Jazzens Museum, där även delägaren Mats Lindh, Falun fanns på plats.
Premiär för de cirka 40 sommarkonserterna är som tidigare sista veckoslutet i juni.
Fakta om
Jazzens Museum
Jazzens Museum i Strömsholm är Europas första och mest omfattande jazzmuseum. Museet öppnades 28 maj 1999.
Jazzens Museum har från starten haft en fast utställning som förstärkts med olika temautställningar. Den största enskilda utställningssatsningen gjordes 2001 då Louis Armstrong 100-årshyllades. Utställningsytan är på cirka 500 kvadratmeter fördelat på 12 rum och entrén med Charlie´s Boogie Bar med drygt 50 sittplatser.
1500 Charlie Normanartiklar
Totalt över 12000 artiklar är idag registrerade i databasen över samlingarna, däribland 1500 Charlie Normanartiklar.
Alice Babs är representerad med ett eget rum, Arne Domnérus och Putte Wickman hyllas med egna montrar. Ove Linds klarinett, Lars Erstrands vibrafonklubbor, Gunnar ”Siljabloo” Nilssons scenkostym och Simon Brehms cykel (!) är några andra svenska exempel ur samlingarna.
40-45 sommarkonserter
På intilliggande Royal Garden Café & Restaurant arrangeras under sommaren 40-45 utomhuskonserter.
Publikrekordet är drygt 500 personer.
Under vinterhalvåret även en del mindre konserter inne i museets Charlie´s Boogie Bar.
Läs om
Bengt HallbergBosse Broberg
Bernt Rosengren
Jan Allan
Georg Riedel
Svenska
jazzmusiker
DIG Jazz presenterar
musiker och grupper:
Fredrik Ljungkvist
Fredrik Norén
Magnus Broo
Magnus Lindgren
Magnus Öström
Raymond Strid
Rigmor Gustafsson
Ulf Johansson Werre
Vivian Buczek
Svenska jazzmusiker
som avlidit
AKTUELLA EVENEMANG KLUBBJAZZ SKIVNYHETER BÖCKER PRISVINNARE KLASSISKA SKIVOMSLAG LÄNKAR